Hat - brott - åsiktsfrihet - samvetsfrihet: FN Resolution 16/18

FN förbereder religiöst motiverad lagstiftning, där religiösa rättigheter sätter gränser för vad och hur man kan tala om religion. FN resolution 16/18 är säkert ingenting som debatteras vid köksbordet. Eller ens en fråga som många intresserar sig för!

Länkar

http://geneva.usmission.gov/wp-content/uploads/2012/04/Resolution16-18.pdf

https://geneva.usmission.gov/2012/04/19/implementation1618/ 

Lagstiftningen går ut på att skydda mot diskriminering och främlingsfientlighet p.g.a. religiös övertygelse. Ingen ska diskrimineras eller behöva ta emot andras hatfulla kommentarer, eller bli förföljd eller dödad för sin tro. Främlingar, och flyktingar ska garanteras säkerhet och klimat av främlingsfientlighet ska motarbetas. Regeringar i världen ska arbeta för att hindra detta om eller när det sker och världens länder ska arbeta för tolerans och fred. Dokumentet är från 2011. 

Sedan detta undertecknades syns inga tecken på att religiös förföljelse av ff.a. kristna i Syrien, Irak, och i vissa afrikanska länder verkar avta. Tvärtom har halshuggningar och många terrorattentat mot kristna blivit vardagsmat i media i västvärlden. Innan 2011, när resolution 16/18 skrevs under, hördes knappt ordet "kristen" i media, man använde "religiös minoritet" när man rapporterade vad som ofta var kristen förföljelse.

Görs inget för att skydda kristnas rättigheter? Och varför inte?

Open Doors är en kristen organisation som håller koll på detta:

https://www.opendoorsusa.org/christian-persecution/
http://opendoorsuk.org/persecution/country_profiles.php

Skydd mot diskriminering av minoriteters rättigheter är en stor del av FN arbete för mänskliga rättigheter.

Det märkliga är att människors religiösa rättigheter, när de kopplas till lagstiftning om mänskliga rättigheter i stort (dvs UN Human Rights Law), kan få effekten att kritik av religion, eller kritik av sociala effekter av religiösa tankesätt, plötsligt kan bli olagliga. 

FN resolution 16/18 är en av dessa internationella överenskommelser, som utvecklas över tid och hur lagen ser ut ett år - kan ändras nästa år.

Människor ska ha rätt att tro på vad de tror på, och inte påverkas eller övertygas att tro på något de inte redan tror på, hävdar man. Religiösa övertygelser ska skyddas och ingen människa diskrimineras p.g.a. religiös övertygelse. Detta är samma tankesätt som i mänskliga rättigheter i övrigt. 

Frågan är hur man definierar diskriminering på religiös grund? Att öppet tala mot ideer eller åsikter som verkar skadliga är en del av demokrati och yttrandefrihet. 

Att religioner i sig leder till vissa handlingar, beteendemönster och vissa kulturella mönster förnekar få forskare och utövare. Men att en religion i sig kan ha bristande moral eller kan leda till destruktiva beteendemönster, ligger långt utanför räckvidd för resolution 16/18 .

Sekter och sekterism kan lagstiftas mot och övervakas, och görs så av statliga organ i vissa länder, också i demokratier. Religiös och politisk extremism hålls god kontroll över i allmänhet.

Att allmänt påstå att några av världsreligionerna har bristande moral eller leder till för människor negativa konsekvenser, rent praktiskt, ligger långt utanför diskussionerna om religiösa rättigheter. Tvärtom FN anser att alla neutrala religiösa uttryck är förenade med det ädlaste i människan och att världsreligionerna hör samman från grunden och gör rätt i att samarbeta och blanda sig med varandra.

FN organet UNAOC arbetar för civilisationernas sammansmältning med varandra. Där spelar relationerna mellan världens religioner en viktig roll. Hög representant för UN Alliance of Civilizations är diplomaten Abdulaziz Al Nasser, från Qatar.

http://www.unaoc.org/who-we-are/high-representative/ 

Frågor som handlar om världsreligionernas grundvärderingar, det faktum att de inte har samma moraliska kod, eller Gud, är just vad talet om religiösa rättigheter begränsar. Någon skulle kunna ifrågasätta kastväsendet i hinduism, eller sharialagar i Islam som brott mot mänskliga rättigheter. Något sådant försök kommer aldrig på fråga! Hur skulle de låta i media om någon försökte? Kvinnor som talar ut om dessa ämnen är inte populära. I Sverige finns Mona Walter och hon går förklädd på stan, men inte av traditionell anledning. Youtubekanaler som Apologetics17 och siten jihadwatch.org rankas som förtal och islamofobi, trots att informationen är byggd på de vanligaste religiösa källorna (Islam: Koranen, Hadither, Sunna).

Är inte yttrandefriheten skyddad redan?




Människors religiösa och politiska åsikter är redan skyddade av grundlagen i många demokratier. Det första tillägget till amerikanska konstitutionen, till exempel, garanterar amerikaner religiös frihet och rätt att uttrycka sina politiska och religiösa åsikter offentligt, och också skydd från att staten ska begränsa den rätten. I Sverige har vi tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetslagen och rätt att uttrycka sig offentligt, genomföra demonstrationer, ha religiös och politisk verksamhet, utan att stat eller polis blandar sig i så länge inget kriminellt sker i verksamheten. I många av världens länder är detta olagligt. Dels av politiska orsaker (auktoritära regimer) eller av religiösa orsaker (t.ex i islamiska stater).

Frågor

Varför behövs lagstiftning knuten till religiösa rättigheter på internationell nivå? Räcker inte lagar om yttrandefrihet till?

Vem är för detta och hur arbetar man för att lagstiftning ska gälla i världens länder?


Notera att FN f.n. kommissionär för mänskliga rättigheter är Prins Zeid Ra´ad Al Hussein, som är en FN diplomat, och också prins i Jordanien.
http://www.ohchr.org/EN/AboutUs/Pages/HighCommissioner.aspx

Vilka mänskliga rättigheter som gäller för religiösa minoriteter i Jordanien, ett sunnimuslimskt land? Har hört av en missionär att kristna inte kan predika evangeliet i Jordanien utan polis-inblandning. Nordkorea är värst när det gäller förtryck (dödsstraff eller liknande), följt av Irak (halshuggningar på gatorna om man inte konverterar till Islam). 

Vad kan det handla om när muslimer känner sig diskriminerade? Vad vill de ha för skydd av FN 16/18?

Det kan bli fråga om "blasfemi," när man hädar religiös uppfattningar, eller religiöst motiverade brottsrubriceringar för kriminella aktioner som att bränna ned religiösa lokaler och liknande. Öppen diskussion och kritik av (vissa) religioner kan censureras. På Youtube och Facebook finns redan sätt att rensa bort "näthat" och diskriminering av olika grupper.

Frågan är när det blir hatiskt att påstå sanningen. Sanningen ska tåla att attackeras. Den blir inte snabbt upprörd (1 Kor 13:6).

Allting i religionens värld är inte gott. Detta behövs inte skyddas - utan exponeras (Efesierbrevet 5:11).

Det finns saker i "religionens värld" som räknas som "hatiskt" bara någon börjar rapportera fakta.